hemsmart
Sök
När man ska bygga på en våning på sitt hus behöver man förbereda sig på ett omfattande byggprojekt. Det är många saker att ta hänsyn till, och många beslut och val som behöver göras. I den här artikeln har vi samlat 10 goda råd som kan vara till nytta för dig som funderar på att bygga på en våning på huset.
I ett så tidigt skede som möjligt bör man kartlägga utgångsläget för projektet. Detta innebär oftast att man låter en byggnadsingenjör genomföra en besiktning, för att utvärdera konstruktionens bärighet. Om det krävs förstärkning av husets stomme för att bygga på en våning, så kommer detta vara en komplicerande faktor inom projektet. Detta ger att projektet ökar både i omfattning och i pris.
Byggprojektet blir betydligt enklare, och kommer med en avsevärt lägre prislapp, i det fall som det extra våningsplanet kan byggas utan att göra större förstärkningsarbeten på den befintliga strukturen. Det kan även vara en god idé att ta in en professionell besiktningsman för att undersöka om det finns rötangrepp eller andra skador på byggnaden. Att åtgärda den här typen av problem blir ytterligare en del av projektet i så fall. Att ha utgångsläget klargjort på förhand ger betydligt bättre förutsättningar för att ro projektet i hamn.
En arkitekt kan på flera olika sätt bidra till ett vällyckat projekt. För det första kan en arkitekt komma med relevanta förslag på praktiska och effektiva lösningar när det kommer till nyttjandet av den nya boytan, utifrån sin yrkeserfarenhet. För det andra kan arkitekten se till att det adderade våningsplanet utformas i enlighet med gällande krav och normer, avseende takhöjd, brandsäkerhet och liknande. För det tredje gör väl utformade arkitektritningar det enklare för entreprenören att ge ett mer verklighetsförankrat och exakt estimat avseende hur mycket det kommer att kosta att utföra det arbete som krävs av projektet. Sist men inte minst, kan en arkitekt vara behjälplig i samband med bygglovsansökan, genom att ta fram nödvändiga handlingar, svara på frågor och så vidare. Den sistnämnda typen av arbete kan även utföras av någon annan fackkunnig person, som en erfaren byggare eller en byggingenjör. Sammantaget ger detta att det är bra att söka upp en erfaren och kunnig arkitekt tidigt under planeringsfasen.
Om man funderar att bygga på en våning så är det ofta för att man vill utöka sin bostadsyta. Det är emellertid viktigt att tänka på att det finns alternativa sätt att göra detta på. Två av de vanligaste sätten att utöka boytan på är genom att inreda källaren och att bygga ut i sidled. Båda delarna kommer med sina respektive fördelar och nackdelar. Här är det bostadens och tomtens nuvarande egenskaper som avgör. Ibland är det just tillägget av ett nytt våningsplan som är den väg som passar bäst att gå. Detta gäller ofta i de fall som tomen är för liten för en utökad byggnadsarea, eller om källaren redan inretts som bostadsrum. I andra fall utgör byggnationen av en ny våning ett för komplicerat alternativ – särskilt om man behöver jobba mycket på husets bärande struktur för att det ska kunna bära vikten av det nya våningsplanet. Det är en bra idé att höra sig för med någon fackkunnig person innan man går till beslut kring typ av utbyggnad. När man överväger att bygga en ny våning bör man alltid stämma av med en byggingenjör, som ju är proffs på konstruktion och att beräkna bärighet.
Vanligtvis krävs den en betydande budget för att bygga på en våning på huset. Projektet innebär att man behöver ta hjälp av arkitekt, byggingenjör och hantverkare inom flera fackområden och det medför även betydande materialkostnader. Man behöver ha en komplett översikt av den fulla kostnadsmassan innan man drar igång med genomförandefasen av projektet. När man gör upp sin budget är det viktigt att man ser till att det finns visst svängrum, eftersom det kan uppstå oförutsedda problem som måste lösas. Det lönar sig att vara väl förberedd. En avgörande punkt i sammanhanget är att se till att man har en tillräcklig finansiering säkrad, så tidigt som möjligt. Man bör inte förplikta sig till några kostnader innan man har finansieringen på plats. De medel som man har tillgängliga för ändamålet sätter ramarna för det projekt som låter sig genomföras. Vanligast är att man tar ett byggnadslån eller utökar sitt bolån, alternativt kombinerar eget kapital med konsumtionslån, eller annat lån med säkerhet.
Byggnationen av en ny våning kräver insatser från hantverkare inom en rad olika fackområden. Den kan vara nödvändigt att ta in både snickare, rörmokare, elektriker, plåtslagare och takläggare. De många involverade fackområdena gör att man som byggherre gärna organiserar den här typen av projekt som en huvudentreprenad. Detta betyder att ett enda företag tar ansvar för allt utförandearbete, oavsett fackområde. Huvudentreprenören står då även för koordinering och projektledning, samt inköp av byggvaror. Utgiften för den här entreprenören blir därmed budgetens enskilt största kostnadspost. Av den anledningen är det viktigt att försäkra sig om att man betalar ett marknadsmässigt pris till entreprenören, och inte ett överpris. Det bästa sättet att göra detta på är genom att ta in flera jämförbara anbud från konkurrerande entreprenörer. På så vis kan man skapa sig en bild av vad som faktiskt är ett rimligt pris. Man bör även dra öronen åt sig när man får anbud med en mycket låg prissättning – i samband med ett så kritiskt projekt som att bygga på en våning så gäller det att entreprenören inte sparar in på vare sig material eller på kompetensen hos hantverkarna.
Allt fler husägare väljer att använda sig av Byggstart.se för att komma i kontakt med kvalitetssäkrade hantverkare och entreprenörer. Genom Byggstart kan man få in flera offerter som man kan ställa mot varandra.
Det är viktigt att specificera och reglera parternas åtaganden kontraktsmässigt. Kontraktet bör på ett tydligt och konkret sätt ange exakt vad entreprenören ska leverera inom projektet, samt till vilket pris. Ju tydligare kontraktet är, desto bättre. Man kan hitta standardkontrakt för inköp av hantverkstjänster eller entreprenadtjänster via Konsumentverkets hemsida. De här mallarna svarar mot behoven inom de allra flesta byggprojekt och många entreprenörer är vana vid att använda dem. I kontraktet fastslås vad parterna kommit överens om och specificerar vad det är för arbete som ska utföras. Ett kontrakt av det här slaget gör att man står stark som husägare, i det fall som det skulle uppstå någon form av oenighet eller konflikt. Med ett skriftligt kontrakt har man något att hålla sig till, som gör att man lättare kan poängtera brister i utförandet eller att man på annat sätt inte svarat upp mot sina åtaganden. Det motsatta gäller också. Utan ett bra kontrakt i ryggen står man svag när eventuella meningsskiljaktigheter framkommer.
Innan man börjar med arbetet bör man se till att det finns en konkret tidsplan att förhålla sig till. En tidsplan ger både byggherre och entreprenör en klar bild av vad som ska färdigställas till vilket datum. Tidsplanen bidrar till ett förutsägbart och framgångsrikt projektgenomförande. Med tidsplanen vid sin sida kan man verifiera att arbetet fortlöper enligt plan och lättare upptäcka avvikelser och förseningar. Om man har ett tydligt tidsatt projekt kan man även planera den egna vardagen därefter. Till exempel kan man med hjälp av tidsplanen planera för de perioder som det kan vara lämpligt att bo någon annanstans, på grund av att det då är särskilt störande arbete som behöver utföras.
Att bygga på en våning kan ta sig formen av ett omfattande projekt. Särskilt i det fall som man kombinerar detta med att renovera huset i övrigt. Ofta vill man att huset ska få ett enhetligt yttre, där inte den nya våningen särskiljer sig på ett markant sätt från de äldre delarna av byggnaden undertill. Det är vanligt att man väljer att flytta ut ur huset under byggarbetet. Gör detta bör man emellertid ändå se till att finnas på byggplatsen med jämna mellanrum. Det är inte alltid som byggarbetet går som på räls, men genom att finnas tillgänglig på plats skapar man förutsättningar för en god dialog med den som är projektansvarig. Genom täta samtal med arbetsledaren får man koll på progressen inom projektet och eventuella problem. Är man tillgänglig på plats kan man också snabbt räta ut eventuella frågetecken under projektets gång, och på så vis undvika förseningar och felsteg. När kommunikationen flyter på mellan byggherre och projektansvarig så sparar man ofta både tid och pengar.
När det nya våningsplanet står klart behöver man se till att få gjort en slutbesiktning. Detta är något som man bör ta in en oberoende fackman till att göra, gärna en professionell besiktningsman. Syftet med besiktningen är att säkerställa att det inte finns några brister eller fel i konstruktionen, eller i arbetet i övrigt. Man passar på att verifiera att allt arbete utförts i enlighet med gällande regler och normer, samt att de material som använts är godkända för ändamålet. Ytterligare en del av besiktningen är att kontrollera att den nya våningen svarar upp mot de krav som ställs på bostadsrum. Detta innefattar takhöjd, dagsljusinsläpp, brandsäkerhet, och så vidare. Det finns även separata regelverk för installation av el och rördragningar. Det är vanligt att man väntar med att betala ut det slutgiltiga kontraktsbeloppet till entreprenören, till dess att slutbesiktningen blivit genomförd.
Som husägare är det viktigt att man ser till att man har dokumentation som visar på vad för arbete som utförts, samt vilka material och produkter som använts. Detta är något som kommer till användning i framtiden, i samband med underhåll av huset. Vid en värdering av bostaden vill gärna värderingsmannen också titta på den här typen av dokumentation. Försäkringsbolaget kan vara ytterligare en intressent. I samband med att man försäkrar den nya våningen kan man behöva visa upp dokumentation, men även i samband med eventuella försäkringsfrågor i framtiden. Kontraktet som man skriver med entreprenören, samt kvitton och garantibevis, utgör ofta basen för den här typen av slutdokumentation. När det kommer till våtrum och elanläggning bör man se till att komplettera med våtrumsintyg och protokoll från egenkontroll.
