hemsmart
Sök
När man ska rita hus är det inte ovanligt att det dyker upp en hel del frågetecken; Hur kan man komma i kontakt med duktiga arkitekter? Vad kostar en arkitekt? Hur lång tid tar processen?. I den här artikeln kommer vi att svara på alla de här frågorna, och du får dessutom konkreta tips på sådant som du kan göra för att få till ett lyckat resultat i samband med att du ska rita hus.
En arkitektritad bostad kan variera stort i pris, beroende på projektets omfång och komplexitet. Innan man sätter i gång med att leta upp en arkitekt är det viktigt att ha satt upp en budget med tydliga budgetramar. På så vis vet man hur mycket man har råd till, och arkitekten kommer därmed kunna göra ett bättre jobb. För att kunna ge förslag på lämpliga lösningar och rita ett hus som är rimligt att realisera, behöver arkitekten inte bara ha koll på behov och önskemål, utan även på de ekonomiska förutsättningarna. Budgeten bringar även klarhet i hur mycket som man behöver få finansierat med hjälp av lån.
Kostnaderna för arkitekten handlar normalt sett om 5–6 % av de totala byggkostnaderna, med ett timarvode på mellan 800 kr och 1.600 kr. Om den sammanlagda summan för hela husbygget ligger på 5 miljoner så bör man alltså räkna med att betala arkitekten omkring 250.000 kr. Det är viktigt att man tänker på att detta är ett genomsnittspris, och att priserna varierar mycket från projekt till projekt. För att få en bättre skattning av kostnaden behöver man sätta sig ner tillsammans med arkitekten, och även ha ett möte ute på plats, på tomten.
I samband med att man börjar planera för att rita hus är det nödvändigt att leta upp en bra arkitekt. Arkitekten kommer att ansvara för att ta fram handlingarna till bygglovsansökan som ska göras hos kommunen. Följande ritningar innefattas normalt sett i en ansökan:
Innan man kontaktar ett arkitektkontor är det bra att ha en idé om vad det är för typ av bostad som man vill bygga, tillsammans med en ungefärlig budget. Tillsammans sätter detta ramarna för projektet och det utgör viktiga riktlinjer för arkitektens arbete.
När ritningar finns på plats och bygglovsansökan är inlämnad behöver man få tag i en eller flera entreprenörer till att bygga huset. När man ska rita hus och bygga ett arkitektritat hus, skiljer man normalt sett på att anlita en huvudentreprenör och att driva projektet som en delad entreprenad:
Huvudentreprenad: Här ingår byggherren avtal med en enda entreprenör som då har ansvaret för alla delar av projektet. Detta innebär också att man som byggherre sedan har en tät dialog med en enda kontaktperson under projektet. Om man inte har så mycket erfarenhet av området, eller om man har lite tid att ägna till att följa upp projektet, så är det rekommenderat att man kör husbygget som en huvudentreprenad.
Delad entreprenad: Vid delad entreprenad kontrakterar byggherren flera olika entreprenörer som sedan får ansvar inom respektive fackområde. Den här entreprenadformen innebär att man som byggherre får flera kontaktytor in mot projektet, och det är man själv som behöver se till att koordinera och följa upp på progressen inom projektet. Detta kräver att man har nödvändig tid att lägga på samordning och kommunikation, annars är risken för missförstånd och förseningar överhängande.
Oavsett hur man väljer att organisera sitt husbygge så finns det vissa riktlinjer som man bör hålla sig till när man ska hitta lämpliga entreprenörer till arbetet. Här är några tips när det kommer till att identifiera en pålitlig entreprenör:
När man ska rita hus för att bygga en arkitektritad bostad kan man lägga in sitt projekt på marknadsplatsen Byggstart.se. På så vis kommer man att komma i kontakt med alla de kompetenser som är nödvändiga för projektet. Byggstart utför grundliga bakgrundskontroller och matchar ditt projekt med välrenommerade hantverksfirmor med relevant erfarenhet.
När man ska rita hus kan det gå 3–6 månader från det att man startar upp med besiktningen av tomten till dess att man kan dra igång med själva bygget. Det är flera moment som man behöver komma förbi innan entreprenören kan sätta igång med det praktiska arbetet:
1. Tomtbesiktning: Arkitekten undersöker i och med denna besiktning alla de olika parametrar som är avgörande för byggnationen av bostaden, avseende tomten. Detta gäller bland annat terräng, tomtstorlek, markförhållanden och träd.
2. Genomförbarhetsstudie (cirka 2 veckor): Under den här fasen utforskar man vilka olika möjligheter man har till att bebygga tomten. Den här processen tar vanligtvis ett par veckor och utgår från de tomtförhållanden som man kartlade i samband med besiktningen. Arkitekten utreder vad man kan tänkas få lov att bygga på tomten – med och utan dispens från olika byggregler och detaljplan, etcetera. Resultatet av arbetet blir en grov skiss av byggnadens utseende. Denna ger arkitekt och byggherre en gemensam bild av vad det är man vill realisera i nästa steg, i form av kompletta ritningar.
3. Skiss- och ritfas (cirka 3–4 veckor): När kartläggningen är genomförd och man tagit beslut kring hur huset ska se ut ger sig arkitekten in i en mer detaljerad skiss- och ritprocess, vilket normalt sett tar en knapp månad. Som projektbeställare arbetar du tätt tillsammans med arkitekten under den här fasen, för att sätta alla detaljer och funktioner i bostaden. Det blir vanligtvis ett flertal möten på arkitektkontoret. Under den här processen är det viktigt att man lyfter fram alla önskemål och inspel avseende bostadens utformning och planering.
4. Förprojektering (cirka 2 veckor): När ritningarna finns på plats och husets utformning är bestämt, är nästa steg förprojekteringen. Under det här steget bestämmer man hur huset ska realiseras – avseende placering, bärande struktur, materialanvändning, och så vidare. Här tar man ofta en brandkonsult och en byggingenjör till hjälp.
5. Bygglovsansökan (upp till 10 veckor): Man måste lämna in en ansökan om bygglov till byggnadsnämnden i kommunen och få startbesked innan man kan dra igång själva byggnationen av sitt hus. Som en del av de nödvändiga handlingarna skickar man in de ritningar som är knutna till tomten, fasaden och planlösningen. Normalt sett har kommunen 10 veckor på sig att behandla en bygglovsansökan, men i komplicerade fall kan det ta hela 20 veckor.
Många väljer att ta in anbud från entreprenörer under tiden som kommunen behandlar ansökan. I det här läget har man som byggherre ett tillräckligt detaljerat underlag, i form av ritningar och projekteringsinformation, att en entreprenör kan komma med ett realistiskt och noggrant utformat anbud.
6. Detaljprojektering (cirka 4 veckor): Om bygglovsansökan fått ett positivt utfall kan man sätta igång med detaljprojekteringen. Den här processen tar uppemot 4 veckor vanligtvis. Här samarbetar ofta arkitekt och entreprenör i förberedelsearbetet inför byggnationen av huset. Det varierar från projekt till projekt om det är entreprenören, arkitekten eller kanske en byggingenjör som står för konstruktionsritningarna. När man ska rita hus och bygga en arkitektritad bostad är det arkitekten som ansvarar för utformningen av huset och materialvalen, medan entreprenören ansvarar för själva byggarbetet och inköpen av material.
7. Startbesked: Innan man kan starta upp byggarbetet behöver man ha fått startbesked från kommunen. Startbeskedet innebär bland annat att kommunen godkänt kontrollplanen för byggprojektet och det byggtekniska underlaget.
8. Uppföljning: Arkitekten har ansvar för att följa upp och kontrollera att byggnaden realiseras i enlighet med ritningarna. Man avtalar normalt sett om att det ska hållas byggmöten under projektets gång, men det är fördelaktigt att ha arkitekten på plats oftare än så. Detta minskar risken för att fel uppstår, och det är därmed en investering som betalar igen sig.
Det är i regel arkitekten som har ansvaret för valet av de material som är kopplade till husets utseende, medan entreprenören är ansvarig för inköpen av dem. Entreprenörer har ofta olika preferenser när det kommer till valet av byggvaror, beroende på om de har att göra med ett hus av prefabricerade element eller ett hus som är helt och hållet platsbyggt.
När man pratar om byggvaror så är det viktigt att man gör skillnad på byggmaterial och ytskiktsmaterial:
Byggmaterialen: Detta innefattar allt det material som är nödvändigt för att konstruera huset, som exempelvis betong, gipsskivor och tätmembran. Detta är byggvaror som entreprenören normalt sett står för inköpen av. Byggmaterialen ingår oftast i de anbud som man får från de offererande entreprenörerna. Om man som byggherre väljer att stå för de här inköpen själv så är det viktigt att hålla sig till vissa tumregler:
Om de material som du köpt in inte är av tillräckligt hög kvalitet kan det hända att entreprenören nekar till att jobba med det. I det fall som det material som krävs för arbetet inte finns på plats i tid kan detta orsaka förseningar för hela projektet. Detta kan vara dyrt i det fall som man behöver betala för de hantverkare som får väntetid innan de kan sätta igång med nästa moment.
Ytskiktsmaterial: Ytskiktsmaterialen avser de material som används i inredningen av bostaden, som bland annat duschlösning, köksinredning, golv och kakel, samt andra fasta material och lösningar. Detta är byggvaror som många byggherrar vill köpa in på egen hand, men fortfarande finns det de som väljer att låta entreprenören stå får inköpen även inom det här området. Detta eftersom proffsen ofta har så omfattande rabatter.
Att rita hus innebär inte en så stor kostnad i sammanhanget, utan brukar utgöra omkring 5–6 % av totalsumman för att bygga huset, med en timkostnad för arkitekten på mellan 800 kr och 1.600 kr. Det är emellertid viktigt att man som byggherre har en tydlig plan för hur man ska finansiera hela projektet, och inte bara den här lilla delen. Hela husbygget kostar vanligen flera miljoner kronor.
Det är viktigt att man har en stadig finansieringsplan och budgetramar på plats redan innan man påbörjar samarbetet med arkitekten. Det är alltså rekommenderat att man hör efter med banken på förhand. I samband med ett så stort projekt som att rita hus och bygga en arkitektritad bostad, så är den vanligaste lösningen att man kombinerar eget kapital med ett byggnadslån från banken för att bekosta det. Med hjälp av det här lånet, eller lånekrediten, så kommer fakturorna som trillar in under byggperioden kunna täckas. När projektet är slut blir den nyttjade delen av krediten omlagt till ett vanligt bolån, med normal bolåneränta. Räntan på byggnadslånet ligger normalt sett något över bolåneräntan.
Det första som man behöver göra innan byggprojektet kan starta är att försäkra sig om att tomten lämpar sig för att bygga en bostad på. Detta är något som äger rum i samband med arkitektens initiala besiktning och genomförbarhetsstudie. Om man har tomten utanför detaljplanerat område och man därefter ska skicka in bygglovsansökan till kommunen, är det många som väljer att först ansöka om förhandsbesked. Under tiden som kommunen sedan behandlar bygglovsansökan (upp till 10 veckor), och innan man fått sitt startbesked, har man i regel tid till att leta upp en lämplig entreprenör.
När man ska rita hus är det viktigt att man som projektbeställare sätter upp skriftliga kontrakt med både arkitekten och den entreprenör, alternativt de entreprenörer, som anlitas för att utföra bygguppdraget. Detta blir som en försäkring mot komplikationer eller fel som kan uppstå under projektet. Här ska allt arbete, start- och slutdatum, samt typ av dokumentation specificeras.
Man bör se till att göra en slutbesiktning när huset står på plats. Då tar man lämpligen in en extern fackkunnig person som säkerställer att arbetet är komplett och utfört enligt gällande regler och förordningar. När allt är färdigt återstår ett sista viktigt steg, och det är att få in slutdokumentationen på allt arbete som utförts.
