Ett smart sätt att göra om förrådsutrymme till bostadsrum är genom att bygga om sin vind. Bor man i en bostadsrätt kan det istället innebära en god investering för föreningen. I den här artikeln delar vi med oss av 15 tänkvärda råd för alla som överväger en vindsutbyggnad.
För att utreda vilken typ av arbete som är nödvändigt i samband med att du ska bygga ut vind, bör du anlita en arkitekt för besiktning. Arkitekten kommer bland annat kunna tala om för dig vad som ska till för att utrymmet ska godkännas om bostadsrum, samt vilka lösningar som kommer att fungera bra för ditt projekt. I nästa steg kan arkitekten även utarbeta ritningar och ytterligare handlingar som kan krävas för eventuell bygglovsansökan till kommunen.
Om man inte bor i ett enfamiljshus är det viktigt att lösa ägarförhållanden vad gäller vinden, om detta inte redan är gjort. I en bostadsrättsförening omfattas normalt sett inte vindsutrymmen i bostadsrätten. Bor man i en bostadsrätt och vill göra en vindsutbyggnad behöver man alltså köpa vinden av föreningen, i enlighet med de procedurer som fastställs av stadgarna. I ett lägenhetshus kan det också hända att gemensamma utrymmen påverkas av projektet, som trappor och passager. Allt detta behöver stämmas av med föreningen.
Om man ska anlägga våtrum som en del av sin vindsutbyggnad, bör man överväga att placera detta direkt ovanför ett badrum eller annat våtrum på våningen under. Detta kommer att göra rördragningarna enklare. Genom att minimera komplexa moment som besvärliga rördragningar, blir projektet enklare och säkrare att genomföra, och därmed även billigare.
Det finns även andra sätt att utöka bostadens boyta. I ett enfamiljshus kan man till exempel bygga ut källaren eller bygga ut i sidled. Den här typen av alternativ bör man överväga eftersom det krävs omfattande åtgärder när man ska bygga om vinden. Det kan handla om att man behöver höja taket eller stärka upp den bärande konstruktionen i huset. Det är inte alltid som vinden är den del av huset som lämpar sig bäst för att byggas ut.
I det fall som vinden fungerat som förvaringsutrymme kommer en vindsutbyggnad göra att man tappar lagringsplats. Man behöver därför ha en strategi för hur man ska ersätta denna. Om man bor i ett flerbostadshus kan detta eventuellt handla om att ersätta vindsförråd med källarförråd. Att ha förvaring i källaren kan dock addera ny komplexitet till projektet. Detta om man tar hänsyn till att man kan behöva särskilda åtgärder för att hantera att källare ofta är fuktiga.
När man ska bygga ut vind är det viktigt att finansieringen finns på plats innan man drar igång med de projektdelar som kostar pengar. Detta inkluderar även tidiga moment som projektering. Att utreda hur man ska bekosta projektet är alltså ett av de allra första stegen som man bör ta. Vilken sorts finansiering som lämpar sig bäst för ett projekt beror till stor del på hur stort projektet är. För att inreda en vind i ett enfamiljshus kan det ibland vara både överkomligt och lönsamt att betala för projektet med eget kapital. Ska man däremot igång med ett storskaligt projekt, som att bygga en självständig bostad på vinden till ett lägenhetshus, är det rimligare att ta upp byggnadslån med den nya bostaden som säkerhet. Beslutet kring finansieringsform bottnar alltså först och främst i projektets omfattning, men ibland även den egna ekonomin. Gemensamt för alla vindsprojekt, oavsett storlek, är dock att finansieringen bör utredas och finns på plats i god tid.
När du bygger ut vind för att utöka ytan hos din befintliga bostad kan du vara berättigad till rotavdrag för delar av arbetskostnaderna. I den här artikeln kan du läsa mer om vad som gäller för rotavdrag.
I tillägg till den projektering som arkitekten står för, finns det i regel även behov av både en brandingenjör och en byggingenjör för att räkna på eventuella förändringar i bärande konstruktioner och brandceller. Detta gäller främst vid utbyggnad av vind i lägenhetshus. Notera att dessa fackmän inte behöver involveras förrän efter att man fått besked kring bygglov. Man vill helst inte lägga pengar på den här typen av projektering i det fall som man riskerar att kommunen sedan avslår bygglovsansökan.
Alla projekt som medför en väsentligt förändrad användning av en byggnad kräver som minst att man gör en bygganmälan till kommunen, men inte sällan ställs krav på att man söker bygglov. När man bygger om en kallvind med vindsförråd till bostadsrum krävs alltså alltid kontakt med kommunen. Man behöver oftast även söka bygglov i de fall som man gör förändringar på husets fasad, som i samband med att man sätter in nya fönster. Om man ska lyfta taket påverkas byggnadens bärande konstruktion, vilket också alltid kräver anmälan eller bygglovsansökan. I enlighet med attefallsreglerna är det tillåtet att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus utan bygglov, vilket exempelvis kan ske på en vind. Detta är dock förutsatt att det inte finns andra tekniska hinder för detta. För byggnation av separata bostäder i lägenhetshus är det emellertid andra ansökningsregler som gäller. För att få information om vilka regler det är som kommer att påverka projektet – allmänna såväl som lokala – bör du rådfråga byggnadsnämnden och/eller en arkitekt tidigt i processen. I samband med detta kan man även ta reda på om man kan söka bygglov som privatperson, eller om man behöver anlita en fackkunnig person för att ta fram nödvändiga handlingar.
Det är en hel rad med byggtekniska krav att förhålla sig till i samband med att man ska bygga ut vind. För att få godkännas som bostadsrum behöver takhöjden generellt sett ligga på minst 2,30 m. Där det är snedtak måste det vara minst 1,90 m för att det ska få räknas som ståhöjd. Det föreligger även krav på dagsljusinsläpp, rymningsvägar och ventilation. I tillägg till dessa regler finns ytterligare krav, exempelvis tillgänglighetskrav, som gäller specifikt för när man ska bygga ut vinden för att rymma en eller flera självständiga bostäder.
En kallvind har en isolerande effekt på resten av huset. Gör man om utrymmet på vinden till bostadsrum behöver man tänka om kring isoleringen, så att även personer som huserar i de nybyggda vindsrummen har en god boendekvalitet. God takventilation blir A och O när det kommer till detta. En bra isolering ger inte bara en bättre inomhusmiljö, det är även en viktig pusselbit när det gäller att göra bostaden mer energisnål.
I anbudsprocessen bör man alltid ta in offerter från flera olika entreprenörer. På så vis kan man jämföra erbjudandena avseende både pris och innehåll, och sedan välja en entreprenör med ett konkurrenskraftigt pris. När man ska bygga ut vind bör man kontakta firmor med erfarenhet av just den här typen av projekt och som kan ge ett uppskattat pris som inkluderar både material och arbete. Det är emellertid viktigt att man även värderar andra kriterier än bara totalsumman. Förutom att säkerställa den relevanta expertisen bör man även kontrollera att firman har en solid ekonomi, goda vitsord från tidigare kunder, samt om de har några eventuella certifieringar eller liknande. Det är också viktigt att man har en bra dialog med den entreprenör som man väljer, i annat fall kan vägen till målet bli minst sagt skumpig. Valet av entreprenör kan ha stor påverkan på om projektet blir lyckat eller ej.
För att göra det lättare för sig att hitta rätt entreprenör väljer allt fler bostadsägare att nyttja marknadsplatsen Byggstart.se. Tjänsten kopplar ihop bostadsägare med kvalitetssäkrade entreprenörer. Du kan registrera ditt projekt gratis genom att [klicka här].
Det är ett smart val att använda sig av ett standardkontrakt när man ska skriva avtal med den entreprenörsfirma som man valt ut. Kontraktet ska förse båda parter med en korrekt och detaljerad specifikation av vad som ingår i projektet, samt vilka ansvarsområden som entreprenören tar på sig. Genom att använda sig av en standardmall för kontraktet kan man känna sig trygg med att det blir korrekt utformat. Risken för missförstånd minimeras och båda avtalsparter gynnas av en komplett översikt av vad som gäller och vad man kan förvänta sig. Kontrakt för inköp av hantverkstjänster och entreprenad kan man hitta på Konsumentverkets hemsida. Båda två finns att ladda ner. Det är värt att understryka att det är en fördel att använda dessa eftersom de är enkla och tydliga, samt eftersom många aktörer i branschen är vana vid att använda dem.
När man har kontraktet på plats finns det ytterligare ett steg att ta innan man kan dra igång med sin vindsutbyggnad. Detta är att dra upp en tydlig och detaljerad tidsplan för projektet. Syftet med denna är bland annat att ge dig som byggherre en tydlig bild av hur arbetet är tänkta att fortlöpa. Tidsplanen ger dessutom båda parter något att förhålla sig till. Som husägare kan man föra in och tidsätta sådant som inköp av nya möbler och annan inredning, samt eventuell period då man kan vilja ha ett annat temporärt boende. Det är emellertid inte sällsynt att ett byggprojekt inte flyter på helt enligt ursprungsplanen. Överraskningar är något som man bör räkna med och ta lite höjd för. Tidsplanen är oftast ett levande dokument som behöver uppdateras allt eftersom, och inte ett facit för vad som ska göras när. Tidsplanen bör ses som en fingervisning om förväntad progress. Som byggherre bör man besöka byggplatsen ofta, för att på så vis hålla sig uppdaterad med hur arbetet verkligen går.
När byggarbetet är klart är det viktigt att man gör en noggrann slutbesiktning. Denna utförs lämpligen av en erfaren och oberoende fackman, inte sällan av just en professionell besiktningsman. Målet med den här kontrollen är att se till att det inte föreligger några fel eller brister, samt att verifiera att allt arbete har utförts i enlighet med gällande regler och föreskrifter. Det kan vara en god idé att invänta att eventuella fel åtgärdats innan man betalar ut det slutgiltiga kontraktsbeloppet. Vid större projekt händer det också att man tar in en extern besiktningsman för uppföljning redan under byggprojektets gång. Beroende på omfattningen av din vindsutbyggnad är detta något du kan överväga.
När väl projektet är klart och din vindsutbyggnad står klar är det viktigt att du får dokumentationen av det utförda arbetet skickad till dig. Dokumentationen skall beskriva vilket slags arbete som blivit utfört samt vilka material som använts. Dessa dokument innefattar bland annat BRK-intyg och egenkontroller av eldragning och VVS-arbeten om sådana har utförts. Handlingarna kan bli viktiga i samband med framtida underhåll, i försäkringssammanhang och kopplat till fastighetstaxeringen. För bygglovspliktiga arbeten gäller särskilda krav på dokumentation.